ADHD som vuxen – så kan tecknen se ut: “Många känner igen sig”

Svårt att komma igång, hålla ordning eller komma till ro? ADHD hos vuxna kan vara svårt att upptäcka eftersom besvären kan likna annan psykisk ohälsa som ångest och depression. Felicia Westin, chefspsykolog på Din Psykolog, går igenom vad man ska vara uppmärksam på.

Oktober månad är den internationella “ADHD Awareness Month”, där syftet är att sprida kunskap, minska fördomar och lyfta både utmaningar och styrkor hos personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF).

I Sverige syns ett högt sökintresse på Google för “ADHD” och “ADHD-utredning”, enligt data från Google Trends. Jämfört med för fem år sedan är det relativa sökintresset för “ADHD” cirka 25 procent högre och för “ADHD-utredning” drygt 40 procent högre.

Så kan det se ut i vardagen

ADHD hos vuxna handlar inte bara om hyperaktivitet. Det märks ofta som svårigheter att komma igång, hålla ordning på tid och saker, avsluta det man påbörjat eller hålla tråden i ett samtal. Det kan också handla om en inre rastlöshet, och impulsiviteten kan visa sig i beslut, arbete, ekonomi eller relationer. För att få en diagnos som vuxen krävs att besvären har funnits sedan barndomen.

– Många känner igen sig i en del av det här utan att ha ADHD, och man kan ha levt med ADHD länge utan att veta om det. Den som lever med odiagnostiserad ADHD får ofta lägga mycket mer energi på vardagen än andra, utan att förstå varför. Man blir väldigt stressad och får svårt att få vardagen att gå ihop. Det är vanligt att tro att det är något fel på en själv, när det faktiskt finns en förklaring, säger Felicia Westin, chefspsykolog på Din Psykolog.

Senare diagnos för kvinnor

Kvinnor får ofta sin diagnos senare än män. En svensk registerstudie, baserad på data från Region Stockholm, visar att kvinnor i genomsnitt diagnostiserades vid 23,5 års ålder – jämfört med 19,6 år för män. Hälften av kvinnorna med ADHD hade dessutom en ångestdiagnos, jämfört med var fjärde man.

Samtidigt hämtar allt fler ut ADHD-läkemedel. Bland kvinnor 20–24 år har förskrivningen ökat med nästan 95 procent de senaste åren, och bland 20–29-åringar är det numera vanligare att kvinnor får ADHD-läkemedel än män, vilket inte var fallet 2020. Enligt Socialstyrelsen förklaras ökningen av diagnoser av bättre kunskap och medvetenhet, och av att diagnoskriterierna har breddats, medan symtomen inte har blivit vanligare.

Så går du vidare

Vägen till en ADHD-utredning som vuxen går ofta via vårdcentralen, som kan hänvisa vidare till vuxenpsykiatrin. En utredning består av intervjuer, tester och en bedömning av hur man fungerar i vardagen, både i dag och som barn.

Väntetiderna kan vara långa. Inom vuxenpsykiatrin hade 36 procent väntat mer än 90 dagar, enligt Socialstyrelsens nationella utvärdering från mars 2026. Utredning kan också göras hos privata vårdgivare, exempelvis Din Psykolog, som nyligen börjat erbjuda ADHD-utredningar för vuxna. Läs mer om hur en utredning går till hos Din Psykolog.

Vad kan förändras efter en diagnos?

Med en utredning är målet att få en tydligare bild av sina styrkor och svårigheter, och på så sätt få rätt stöd och behandling. För vissa kan även läkemedelsbehandling vara aktuellt. Många upplever en stor skillnad i hur de mår och fungerar i vardagen.

Om ångest, depression eller sömnproblem finns vid sidan av ADHD kan även det behandlas. Insatserna anpassas efter varje person, där förändringen ofta börjar i något som inte syns utifrån – nämligen hur man ser på sig själv.

– Att förstå varför vardagen har varit så krävande kan vara en stor lättnad. Det handlar inte om att bli någon annan, utan om att sluta skuldbelägga sig själv och i stället hitta strategier som passar en, säger Felicia Westin.

Psykologen Felicia Westins 7 råd till dig som undrar om du har ADHD:

• Skriv ner vad du känner igen dig i. Notera vilka svårigheter som återkommer, hur ofta de märks och om det gäller på jobbet, hemma och i relationer eller bara under en tuff period.
• Tänk tillbaka på barndomen. För en diagnos som vuxen krävs att besvären funnits sedan barndomen. Gamla betyg och skolomdömen, eller en förälder som minns, kan hjälpa dig se mönstret.
  
• Fråga någon som känner dig. En närstående kan se mönster som du själv inte ser, och kan också minnas hur du var som barn.
  
• Se över sömn, stress och mående. Om du sover dåligt, har haft långvarig stress eller känner dig orolig eller nedstämd kan det ge liknande besvär, och behöver kanske tas om hand först eller samtidigt.
  
• Var försiktig med självtest och sociala medier. De kan ge en första tanke, men är ingen diagnos.
  
• Ta upp det med vården. Börja på vårdcentralen eller med en privat vårdgivare som Din Psykolog, ta med dina anteckningar och fråga vad en utredning innebär och ungefär hur lång tid den tar.
  
• Fråga efter stöd redan nu. Enligt riktlinjerna ska insatser kunna påbörjas innan diagnosen är ställd, så du behöver inte vänta på en utredning för att få hjälp.

När ska man söka hjälp?

Du behöver inte vara säker på att det är ADHD för att söka hjälp. Det räcker att besvären påverkar din vardag.

• Om besvären har funnits länge och påverkar jobb, studier, ekonomi eller relationer.
• Om du känner dig stressad, orolig eller nedstämd, eller har svårt att sova.
• Om du upplever stark hopplöshet, förlorad livslust eller har tankar på att ta ditt liv. Kontakta närmaste akuta psykiatriska mottagning eller ring 112 vid akut fara.

Om något av ovan stämmer in kan det vara dags att prata med en psykolog, kontakta vårdcentralen eller ringa 1177. Hjälp finns att få, du behöver inte vänta ut det på egen hand.

Om undersökningen

Sökintresset är hämtat från Google Trends och avser Sverige. Där beräknas det relativa sökintresset på en skala från 0 till 100. Google Trends jämför hur stor andel av alla sökningar på Google som gällde ämnet eller söktermen.

Ett högt värde innebär inte per automatik ett högre antal sökningar, utan att andelen av alla sökningar totalt var större. Procentsiffrorna är beräknade på Google Trends månadsvärden och jämför de senaste tolv avslutade månaderna (oktober 2025–september 2026) med motsvarande period för fem år sedan (oktober 2021–september 2022).